24 september, 2021

Sanering – ett jobb för en detektiv

Geolog, miljöinspektör, arkeolog eller detektiv? Ja, helst ska man vara lite av varje när man jobbar med saneringen av gamla kommunala deponier.

För ett tag sedan berättade vi att vi fått pengar för att sanera gamla soptippar i Vetlanda kommun. Arbetet är i full gång och just nu gräver vi bland annat nära vårt eget kontor på Upplandavägen, på andra sidan dammen.

Skor och lampskärmar

– Här ligger det en riktigt gammal soptipp, berättar Anna Norberg, ingenjör inom förorenad mark på Njudung Energi. Den är från före 1945 och det betyder att den också kom till före de värsta miljögifterna, ”nya” kemikalier och plastens intåg.

Vad hittar man då i en gammal deponi? Anna berättar:

– Här vid dammen har vi hittat ett halvt skomakeri; skor och läder. Kanske har det funnits ett skomakeri nära och att skomakaren dumpat sitt skräp här. Mycket av det vi hittat är mer eller mindre intakt; en hel lampskärm, Bavariaporslin och en romflaska bland annat. Vi hittade också olja och då gjorde vi genast åtgärder för att den inte skulle rinna vidare ut i dammen och bäcken.

Markens årsringar berättar

När man jobbar med förorenad mark blir man automatiskt både miljöinspektör, arkeolog och detektiv, dessutom behöver man vara intresserad av lokalhistoria. Det gäller att ta reda på vilka verksamheter som funnits på platsen och skaffa sig kunskap om vilka kemikalier och metoder som använts. Många gamla foton och flygbilder hjälper till. Man kan också se vad som hänt under åren, när man gräver i marken.

Anna visar en bild på markens ”årsringar”.

– Här kan man se hur marken har olika lager, beroende på tidsperiod och vad som hänt just då. Ett lager skräp, som man täckt över och sedan ett annat lager med avfall. Det är riktigt spännande att följa!

Det är inte så många år sedan som man dumpade sitt avfall runt knuten och på så sätt skapade soptippar lite här och var utan att veta vilka konsekvenser det skulle få för miljön. Nu städar vi upp efter gamla synder.

Hur jobbar vi?

Vad gör vi då med de gamla soptipparna? Vi har identifierat, klassificerat och därefter gjort en prioriteringslista för i vilken ordning vi ska ta hand om dem. En viktig faktor är vilken risk vi bedömer att deponin utgör för människor och natur. Informationsbrev har gått ut till fastighetsägarna.

På plats tar vi prover från jorden och dessa skickas iväg på analys. Utefter analysresultaten bestämmer vi vilka åtgärder som ska göras. En del soptippar, där det inte finns några föroreningar eller någon risk för att föroreningarna sprids vidare, täcks över. Andra behöver saneras i olika grad. Det handlar om vad marken ska användas till, vilka ämnen som förorenar marken och vilka risker det finns att föroreningarna sprids.

– Detta är ett viktigt arbete, säger Anna Norberg. Det känns bra att vi tar tag i det här för att framtida generationer ska ha ren mark att bygga, bo och vistas på.